SOS Barnbyar Göteborg

Till Er som bränner asylboenden eller tänkt tanken

Publicerad 2015-10-21 11:41:00 i Allmänt,

Hej,
vet du att det sedan Mars i år varit 15 bränder och försök till bränder mot flyktingboenden?
 
Jag finner inga ord för Era handlingar.
För det är värre än mordförsök, mer än avskyvärt, mycket mer än fördömligt.
Ordet jag söker är ännu inte uppfunnet. 
 
Har du behövt fly någon gång? Fly under hot som inte är tomma, fly för att marken du gått på inte längre finns kvar, fly från ditt hem för att en bomb precis flygit in i det. Men du hade tur för du var på jobbet när bomben föll, men allt som fanns där inne var en del av dig. Det var din trygghet. Din zon. Ditt liv.

Har Ditt liv sett ut såhär?: Du kommer nu fram till där platsen där ditt hem stod när du gick ut genom dörren imorse men du ser att det som är kvar är rasmassor som ett meddelande om hur hatad du är och beviset för hur utsatt du är för att Du inte har samma tro. DIn puls går upp för att Du nu börjar fundera på var din familj är men du har ingen telefon att ringa dem från så du springer i panik tillbaka till där du jobbade för bara en stund sedan men du möts av rasmassor och blod. Du ser en hand liggandes på marken, bortsprängd och avskild från sin kropp med en ring på fingret som berättar att det var din kollega för namnet på respektiven står i ringen. Du är ensam. Ensam på gatan medan du hör bomber som faller. Du hör en röst på håll som ser dig, du hör och behöver inte vända dig om för Du vet exakt. Du börjar springa, springa så fort att du inte hinner tänka på var Du är på väg eller var du ska. Det enda Du vet är att din familj är borta och att Du måste överleva. Du börjar leta gömställen och lyckas ta dig till din bästa vän.
 
Som inte heller är hemma. Huset är tomt, lådor utdragna och bara det viktigaste är medtaget. 
 
Du börjar vandra till fots i riktning mot Sverige för du har hört att det är bra där. Det är tryggt och du har möjlighet att skapa dig en framtid. DU vandrar dag som natt, du har inte mycket pengar med dig eftersom att det mesta försvann när huset bombades. Du betalar med det du har, gömma dig där du kan så du kan fortsätta din färd. Du sover när dina ben inte längre bär dig och där du hittar möjlighet att få en stunds vila. Ibland sover du under stjärnornas ljus, ibland bakom en sten, ibland i en trappuppgång. Nästa dag fortsätter du din vandring och du stöter på en mur. En mur som går runt ett land för att DU inte ska komma in, för att även om det inte är Ditt fel att Din livssituation ser ut som den gör just nu så går du under samma bojkottning som man har för de som jagar Dig. Överallt diskuteras det i livliga debatter huruvida Du ska få finnas eller inte, varför du finns och varför du inte får plats och passar in. Överallt ses DU som ett problem. Överallt är du hotad till livet och tar risker för Din överlevnad. Du är hungrig, dina pengar är slut, du har inte duschat eller tvättat på väldigt länge och du vet knappt vilken dag det är.
 
Äntligen når du efter lång tid till fots ett flyktingboende där det står trygghet och värme skrivet över sig och du har fått skriva under papper om Asyl. Detta boende som det tänds eld på mitt i natten av någon som önskar att DU försvinner från jordens yta. Trots att det inte är Ditt fel att Du befinner dig i den sits Du gör och att orsaken till det inte heller är Ditt fel men enligt den personen som vill att du brinner inne, är det just Ditt fel.
 
Dina senaste veckor/månader går som en filmrulle i huvudet där varje minne spelas upp. Du tänker tillbaka till landet där du kommer ifrån och de rasmassorna som blivit av husen, där människor inte accepterar dina val, där människor vill döda dig för att Du inte håller med. För att Du vill bo i fred. Dina kollegor blev mördade för att de stod upp för sina rättigheter och du vet att just i denna stund och alla tiden på dygnet så dödas det människor som försöker värna om rättigheter: Vanliga invånare som vuxna och barn, journalister som vill göra Era röster hörda, som vill vara som de är utan att bli hotade till livet och tvingade att fly.
 
 
När Du nu vänder på detta och sätter dig in i denna situation, för det hoppas jag att du gör, Vill du fortfarande tända eld och försöka döda dem? Vill du fortsätta utsätta dessa människor för ännu mer hat? Vill du fortfarande att dessa människor ska bli utkastade från marken de står på? Vill du fortfarande vara egoistisk?
Tycker Du fortfarande att Du är bättre än det som dessa människor flydde ifrån?
 
Du äger inte marken som du står på, steg du tar på marken du går på har också andra gått på långt innan dig. Du tar också steg på marken i andra länder där någon annan också tagit sina. Du delar samma himmel, samma luft, samma vatten, samma drömmar, samma sol, delvis samma liv som andra. Du är inte ensam om det som du tror bara är Ditt. 

Jag vill faktiskt citera delar ur "Färger i en vind" från Disneys Pocahontas som handlar om Amerikanska revolutionen

"Du tror att dom som du vill kalla människor
Ska se ut och alltid tänka just som du
Men om du följer spår du aldrig sett för
Kan du lära med ditt hjärta här och nu"
 
Lär känna människorna och tänk dig in i deras situation, var medmänsklig. Bär du fortfarande samma behov av att bränna och sprida ditt hat så tänd en brasa i kaminen eller ställ dig och grilla en god köttbit på Din uteplats istället och skriv ner tankarna på tomma blad som du sedan bränner i den kvarvarande lågan eller glöden.
 
För ingen, absolut ingen förtjänar Din behandling.
 
/C

Allt för barnen och familjerna

Publicerad 2015-10-15 12:06:00 i "Artiklar",

Världens barn kampanjen har seglat förbi.  Det har blivit ett bra resultat och förra årets insamlade summa på 72 miljoner slogs med hela 4%.
 
Wow säger jag bara, vilka hjärtan som slår för att hjälpa andra! Jag kan inte låta bli att känna mig förbluffad med tanke på att det har varit ett speciellt år. Ett år där konsekvenserna av andra människors brutala handlingar blivit en mardröm för vissa, nog för andra och flyktingströmmen uppmärksammades mer än någonsin när vi fick se fotografen Nilfuer Demirs bild på 3-åriga Aylans livlösa kropp som strandat på Turkiets kust. Vi fick se bilder på Aylans bror och andra barn liksom vuxna som burits upp på stränder runt medelhavet med hjälp av vågorna och in i våra telefoner, TV-aparater, morgon- och kvällstidningar i brevlådan.
Vi har även fått se murar byggas i rädsla för det egna landets påverkan, lyssnat på eller hört om debatterna kring flyktingströmmarna som är hetare än solens inre kärna och mycket mycket mer.
Människoödena har följt med vågorna raka vägen in i våra hem, våra liv. Vi har berörts och det har inte bara märkts i Facebookflödena eller medierna utan det har också gett resultat. 
 
Behoven har varit akuta och intensiva insamlingar har startats från både privata-, organisatoriska- och företagens håll för att så snabbt som möjligt få medel som hjälper direkt. Därför har undantag för de Världens barn-involverade organisationerna fått göras iår.

Vanligtvis läggs organisationernas egna insamlingarna under Världens barn månaden åt sidan enligt huvudregeln men som sagt har behovet varit enormt och fortsätter så att vara utan kameralinsens lykta igång. Det får aldrig glömmas bort. Medias bilder är inte allt. Människors berättelser är och så länge som det flyr och svälter människor finns också behovet av hjälpmedel. 
 
Vår organisation, SOS Barnbyar, har valt att lägga vår andel av årets Världens barn insamling på vårt familjestärkande projekt i Ulan Bator, Mongoliet, där klyftorna är så pass markanta att de absolut fattigaste bor i oplanerade tältläger. 
 
Tältläger. Säg det högt för dig själv, blunda och titta runt omkring dig. Det är obegripligt, eller hur? 
För dessa människor finns inga pengar till skolgång, sjukvård och mat. Det innebär bland annat ingen skola, en skuld och skam att leva med inte bara mot dig själv utan även mot dina barn, inget jobb, att någon som blir sjuk inte kan få hjälp. Den som är sjuk kan riskera sitt liv, den som är utan mat svälter och kan antingen få kraftiga oåterkalleliga hjärnskador av näringsbrist eller dö. 
 
Med hjälp av det familjestärkande programmet finns möjligheter till att bli självförsörjande genom att erbjuda förnödenheter som mat, kläder, medicin, samt olika former av utbildning. 

Mellan 100 - 150 barn kommer varje dag till det sociala centret vi har på plats för att få undervisning och barn som hoppat av skolan får en chans att komma ikapp och påbörja sin utbildning igen. Här får de också en näringsrik måltid. Genom centret får även de familjer och barn som inte får statlig sjukvård, enklare sjukvård.

Kvinnorna som får hjälp i centret lär sig att göra enklare hantverk som de kan sälja och försörja sig på. Männen träffas också regelbundet och utför gemensamt praktiska sysslor i varandras hem. Genom SOS Barnbyars stöd kan föräldrarna komma på benen igen och tillgodose barnen deras grundläggande behov.

Detta räddar liv och tar upp familjer, vuxna, barn samt ett land ur fattigdom.
Vi räddar liv tillsammans med Er så Tack till er som på olika sätt engagerar er för utsatta människor i världen, utan er hade inget varit möjligt! 

 

Vi i frivilliggruppen Göteborg gör insamlingar hela tiden via event men vi har även en internetbaserad insamling till förmån för flyktingströmmarna och ni hittar den här http://www.sos-barnbyar.se/insamling/visa/1191/ , och vi skulle bli jätteglada om Ni vill hjälpa oss<3

Ta hand om er och var rädda om varandra!

Med vänliga hälsningar
Cissi Hult
Samordnare SOS Barnbyar Göteborg

 fotnot/källa: http://www.sos-barnbyar.se/sos-nytt/varlden/varldens-barn-2014/ publicerad 17 september 2015

 

Om

Min profilbild

Hej på er! Frivilliggruppen Göteborg startade i April 2014 med engagerade personer som gör allt för att sprida kunskap och information om det extremt stor behovet som finns av stöd och hjälp i världen. I krig och katastrofer är det alltid barnen som drabbas allra hårdast och tillsammans kan vi se till att inget barn lämnas ensamt utan får en chans till det liv varje barn förtjänar. SOS Barnbyar jobbar inte bara för att varje barn ska få en chans utan jobbar även för att förhindra att familjer splittras. I den här bloggen kan ni följa vår grupps arbete under skapandet av insamlingsevent, om våra insamlingsevent, när vi jobbar under Världens barn tillsammans med 21 andra organisationer på höstkanten, tankar, reflektioner, historier och mer om SOS Barnbyars arbete. Var och en av oss i världen behövs och vi är viktiga för varandra, så låt oss tillsammans se till att inget barn behöver bli ensamt och ingen familj splittras. Häng med!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela