SOS Barnbyar Göteborg

Gott nytt år till er alla läsare!

Publicerad 2017-02-04 17:29:34 i Allmänt,

Vi hoppas ni har haft en fin start på det nya året. Här i Göteborg har vi faktiskt fått se solen titta fram mellan molnen ibland, alltid en välkommen gäst så här års! I år har den möjligen behövts ännu mer. Vi lever i en tid som på många sätt kan upplevas orolig, och runt om i vår värld lider människor som är på flykt eller som lever i katastrofdrabbade områden. Vi blir påminda om orättvisor och livets skörhet. Fast då finns den där, solen. Den tittar fram mellan molnen och påminner oss om att det mitt i det tunga gråa finns hopp. Hopp om värme och ljusare tider.

I en värld som tycks grå och svår att hantera är det viktigt att vi uppmärksammar det hoppfulla. I orättvisornas mörker ger medmänsklighet och osjälvisk omsorg ljus. Den mänskliga omsorgen om andra skingrar de gråaste moln med sina vackra strålar av hopp! När vi hjälper en annan människa visar vi samtidigt det gråa och orättvisa att vi är inte villiga att ge upp. För inget mörker kan vinna över den minsta av ljusglimtar. Så i år vill vi vara ljus. Vi vill tillsammans kämpa för att sprida hopp till de som kanske har förlorat för stor del av sitt eget. Kanske kan det till och med skapa en kedjereaktion! Vi arbetar för alla barns rätt till en familj, till en framtid i ljus och hopp om en bra morgondag. Vill du vara med?

http://www.sos-barnbyar.se/ hittar du information om hur du kan vara med och sprida hopp, gör det. Det gör verkligen skillnad!
 

Året som gått

Publicerad 2015-12-29 21:51:00 i Allmänt,

2015 har ungefär 50 h kvar  när jag skriver detta inlägg.
 
När jag tittar ut över året som gått så ler jag med hela mitt hjärta, för även om det var året där konsekvenserna blev som mest markanta av terrorsekten Daesh handlande och länder stängde gränser för invandring, blev 2015 ändå året där världen gick samman för att gemensamt skapa möjligheter och förutsättningar för människor som förlorat allt. För att ge utsatta vuxna och barn en tryggare vardag.
 
Kampen mot det onda blev starkare.
 
2015 var även året där miljardärerna skapade galor, skickade stora summor pengar, lånat ut bostäder
och andra har öppnat sina hem för att ta emot ensamkommande flyktingbarn eller en hel familj.
 
Det här var året då debatterna om invandring och integration har gått varma både i media mellan debattörer, ledare, krönikörer och andra och  vi har sett ledare i tidningarna skriva bland annat

"Pojken på fotografiet var glad. Han var utomhus i solen och hans fötter var snörade med rollerblades. Han tittade in i kameran, log. Bilden var tagen den 5 april i år. En annan tid, ett annat liv. Några timmar tidigare ­hade samma ögon berättat en annan historia. De var fyllda av skräck när de sökte min blick."
 - Carina Bergfeldt "Så här ser livet ut - ett krig och en flykt senare", Aftonbladet

"Invånarna i Kronogården bryr sig just nu mer om sorg än om definitioner, men en sak upprepas gång på gång: att gärningsmannens hudfärg spelar roll. – Hade jag gjort samma sak hade jag stämplats som IS-terrorist, säger en man som vill vara anonym.Mannen är nära släkt med Ahmed Hassan, 15, som mördades av Anton Lundin Pettersson." 
- Patrik Lundberg, "Vi är livrädda - men ska vi visa det?", Aftonbladet

"Utmaningen nu är därför att bejaka nationens återkomst, samtidigt som den omformeras. Mindre av gemensamt ursprung, värderingar och livsstil. Mer av gemensamma rättigheter och skyldigheter. Mindre folkhem. Mer invandrarland."  
- Andreas Johansson Heinö Doktor i statsvetenskap och förlagschef på Timbro, "Sverige behöver omvandlas till invandrarland",  Göteborgsposten 

"Dagens obalans i kommuners ansvarstagande måste minska, och det är viktigt att ytterligare markera att flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela landet. Därför bör det i lag införas en skyldighet för alla kommuner att ha en beredskap för att vid behov ta emot flyktingar"
-
regeringens samordnare Gunnar Hedberg (M)  och Lars Stjernkvist (S)  "Lagstifta om skyldighet att ta emot flyktingar", Svenska Dagbladet
 
 
2015 blev året då vi med gemensamma röster gjorde behövandes röster hörda inte bara genom rapporterande media utan även genom sociala medier och om någon för en sekund trodde att människor ville sluta arbeta med människor eller med journalistik så får denne tänka om -intresset för att hjälpa andra människor och höja rösterna för andra är större än någonsin.  Markant märks det i organisationerna där frivilliggrupperna blivit fler och införts i fler organisationer vilket vi ser som positivt för alla parter!
 
 
Vi träder snart in i ett nytt år med nya möjligheter och ny energi där drömmar ska bli verklighet, godheten segrar.
Inför 2016 tar vi med oss kunskaperna från detta året för att slipa metoder och blir vassare både i skrift och i insamlingssiffror. Vi startar året med vernissageevent och fortsätter med det årliga Vårruset och sedan radiohjälpens Världens barn kampanj. Vi ska utvecklas som grupp både i antal och informationsmässigt där alla med sina kunskaper kommer sprida budskapet om en värld med möjligheter och utveckling för alla tydligare än förut. Ni kommer höra oss vråla från vår klippa för barns- och mänskliga rättigheter i världen.
 
 
Med det sagt önskar vi i SOS Barnbyars Frivilliggrupp Göteborg er alla ett Gott Nytt år !
 
 
 

Till Er som bränner asylboenden eller tänkt tanken

Publicerad 2015-10-21 11:41:00 i Allmänt,

Hej,
vet du att det sedan Mars i år varit 15 bränder och försök till bränder mot flyktingboenden?
 
Jag finner inga ord för Era handlingar.
För det är värre än mordförsök, mer än avskyvärt, mycket mer än fördömligt.
Ordet jag söker är ännu inte uppfunnet. 
 
Har du behövt fly någon gång? Fly under hot som inte är tomma, fly för att marken du gått på inte längre finns kvar, fly från ditt hem för att en bomb precis flygit in i det. Men du hade tur för du var på jobbet när bomben föll, men allt som fanns där inne var en del av dig. Det var din trygghet. Din zon. Ditt liv.

Har Ditt liv sett ut såhär?: Du kommer nu fram till där platsen där ditt hem stod när du gick ut genom dörren imorse men du ser att det som är kvar är rasmassor som ett meddelande om hur hatad du är och beviset för hur utsatt du är för att Du inte har samma tro. DIn puls går upp för att Du nu börjar fundera på var din familj är men du har ingen telefon att ringa dem från så du springer i panik tillbaka till där du jobbade för bara en stund sedan men du möts av rasmassor och blod. Du ser en hand liggandes på marken, bortsprängd och avskild från sin kropp med en ring på fingret som berättar att det var din kollega för namnet på respektiven står i ringen. Du är ensam. Ensam på gatan medan du hör bomber som faller. Du hör en röst på håll som ser dig, du hör och behöver inte vända dig om för Du vet exakt. Du börjar springa, springa så fort att du inte hinner tänka på var Du är på väg eller var du ska. Det enda Du vet är att din familj är borta och att Du måste överleva. Du börjar leta gömställen och lyckas ta dig till din bästa vän.
 
Som inte heller är hemma. Huset är tomt, lådor utdragna och bara det viktigaste är medtaget. 
 
Du börjar vandra till fots i riktning mot Sverige för du har hört att det är bra där. Det är tryggt och du har möjlighet att skapa dig en framtid. DU vandrar dag som natt, du har inte mycket pengar med dig eftersom att det mesta försvann när huset bombades. Du betalar med det du har, gömma dig där du kan så du kan fortsätta din färd. Du sover när dina ben inte längre bär dig och där du hittar möjlighet att få en stunds vila. Ibland sover du under stjärnornas ljus, ibland bakom en sten, ibland i en trappuppgång. Nästa dag fortsätter du din vandring och du stöter på en mur. En mur som går runt ett land för att DU inte ska komma in, för att även om det inte är Ditt fel att Din livssituation ser ut som den gör just nu så går du under samma bojkottning som man har för de som jagar Dig. Överallt diskuteras det i livliga debatter huruvida Du ska få finnas eller inte, varför du finns och varför du inte får plats och passar in. Överallt ses DU som ett problem. Överallt är du hotad till livet och tar risker för Din överlevnad. Du är hungrig, dina pengar är slut, du har inte duschat eller tvättat på väldigt länge och du vet knappt vilken dag det är.
 
Äntligen når du efter lång tid till fots ett flyktingboende där det står trygghet och värme skrivet över sig och du har fått skriva under papper om Asyl. Detta boende som det tänds eld på mitt i natten av någon som önskar att DU försvinner från jordens yta. Trots att det inte är Ditt fel att Du befinner dig i den sits Du gör och att orsaken till det inte heller är Ditt fel men enligt den personen som vill att du brinner inne, är det just Ditt fel.
 
Dina senaste veckor/månader går som en filmrulle i huvudet där varje minne spelas upp. Du tänker tillbaka till landet där du kommer ifrån och de rasmassorna som blivit av husen, där människor inte accepterar dina val, där människor vill döda dig för att Du inte håller med. För att Du vill bo i fred. Dina kollegor blev mördade för att de stod upp för sina rättigheter och du vet att just i denna stund och alla tiden på dygnet så dödas det människor som försöker värna om rättigheter: Vanliga invånare som vuxna och barn, journalister som vill göra Era röster hörda, som vill vara som de är utan att bli hotade till livet och tvingade att fly.
 
 
När Du nu vänder på detta och sätter dig in i denna situation, för det hoppas jag att du gör, Vill du fortfarande tända eld och försöka döda dem? Vill du fortsätta utsätta dessa människor för ännu mer hat? Vill du fortfarande att dessa människor ska bli utkastade från marken de står på? Vill du fortfarande vara egoistisk?
Tycker Du fortfarande att Du är bättre än det som dessa människor flydde ifrån?
 
Du äger inte marken som du står på, steg du tar på marken du går på har också andra gått på långt innan dig. Du tar också steg på marken i andra länder där någon annan också tagit sina. Du delar samma himmel, samma luft, samma vatten, samma drömmar, samma sol, delvis samma liv som andra. Du är inte ensam om det som du tror bara är Ditt. 

Jag vill faktiskt citera delar ur "Färger i en vind" från Disneys Pocahontas som handlar om Amerikanska revolutionen

"Du tror att dom som du vill kalla människor
Ska se ut och alltid tänka just som du
Men om du följer spår du aldrig sett för
Kan du lära med ditt hjärta här och nu"
 
Lär känna människorna och tänk dig in i deras situation, var medmänsklig. Bär du fortfarande samma behov av att bränna och sprida ditt hat så tänd en brasa i kaminen eller ställ dig och grilla en god köttbit på Din uteplats istället och skriv ner tankarna på tomma blad som du sedan bränner i den kvarvarande lågan eller glöden.
 
För ingen, absolut ingen förtjänar Din behandling.
 
/C

Om

Min profilbild

Hej på er! Frivilliggruppen Göteborg startade i April 2014 med engagerade personer som gör allt för att sprida kunskap och information om det extremt stor behovet som finns av stöd och hjälp i världen. I krig och katastrofer är det alltid barnen som drabbas allra hårdast och tillsammans kan vi se till att inget barn lämnas ensamt utan får en chans till det liv varje barn förtjänar. SOS Barnbyar jobbar inte bara för att varje barn ska få en chans utan jobbar även för att förhindra att familjer splittras. I den här bloggen kan ni följa vår grupps arbete under skapandet av insamlingsevent, om våra insamlingsevent, när vi jobbar under Världens barn tillsammans med 21 andra organisationer på höstkanten, tankar, reflektioner, historier och mer om SOS Barnbyars arbete. Var och en av oss i världen behövs och vi är viktiga för varandra, så låt oss tillsammans se till att inget barn behöver bli ensamt och ingen familj splittras. Häng med!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela